Avsnittet utgörs, i lätt modifierat skick, av en rapport skriven av Folke G. Back från maj 1968, för Föreningen G.A.K. i Blötberget åt Bispbergs AB.
(Begreppet "malm" avser i denna text som malmer betraktade mineraliseringar vid tiden gruvdrift bedrevs.)


Malmtillgångar

Bispbergs malmfält indelas sedan gammalt i tre delar: Västra Bispbergsfältet, Storgruve- och Gräsgruveområdet och Östra Bispbergsfältet. Den centrala delen omfattande Gräsgruve- och Storgruvemalmerna kan enligt vad man känner betraktas som utbruten. Östra Bispbergsfältets malmer var under 60-talet inte föremål för undersökningar på djupare nivåer, varför de undantogs i de vid nedläggningen gjorda malmuppskattningarna. Dessa delvis sulfidimpregnerade malmer visade betydande utsträckning i strykningsriktningen och ansågs vid den aktuella tiden kunna åsättas ett potentiellt värde. En kvantitativ uppskattning lät sig inte göras med någon större säkerhet med den dåvarande kunskapen om geologin inom området. Det följande berör enbart malmtillgångarna inom Västra Bispbergsfältet.

Enligt Lindroth anstår tvenne huvudmalmlager inom Bispbergsfältet. Till det undre av dessa räknas bl.a. Stor- och Gräsgruvemalmerna. Omfattande undersökningar inom Västra Bispbergsfältet från 510, 655 och 810 m-nivåerna visade åtminstone tre distinkta malmparalleller. Den geologiska kartan antyder likaså flera malmparalleller i dagen.

Den här refererade malmuppskattningen följer "Regler för malmuppskattning" (Svenska Gruvföreningen, 1964). I de aktuella fallen karaktäriseras malmerna som "potentiella" och "uppslutna" (d.v.s. känd malm).

Inom Västra Bispbergsfältet antas att en förkastning skär av Sofiagruvans malmer på ca 200 m djup (ca 30 m under bottennivån 170 m). En skölzon påträffades nämligen i tvenne borrhål med ett inbördes avstånd på 230 m. Riktningen på förkastningens spårlinje stämmer väl överens med den förkastning som anses konstaterad på 510 m nivå genom observationer, dels i ort, dels i borrhål.

Malmerna inom Västra Bispbergsfältet utgörs av magnetitförande blodstenar (kvartsrandmalmer). Lokalt har blodstenarna omvandlats i högvärdiga svartmalmer. Särskilt inom Sofiagruvan påträffas dessa rikmalmer. Malmbilden är mycket splittrad. Två malmhorisonter kan dock urskiljas. Den uppslutna malmarean minskar mot djupet. Malmerna går inom området upp i dagen. Bergytan ligger enligt gruvkartan på 63 m nivå. Den uppslutna malmen har en utsträckning på ca 400 m i strykningsriktningen. Malmlagren under förkastningen visar däremot en total utsträckning på ca 1000 m.

Ett antal analyser har utförts av valda malmsektioner. Den viktade medelhalten över analyserade sektioner blir 44,9 % motsvarande en spec vikt av 3,95.

Malmareorna har planimetrerats ner till en malmbredd av en meter och kvantiteterna avser malm in situ.

Malm inom Sofiagruvans område (ovan förkastningen)

Malm mellan 170 - 120 m nivå

Malm ovan 120 m nivå (till 63 m nivå

Malm under 170 m nivå ner till förkastningen

Malm under förkastningen:
Malmerna under den förmodade förkastningen visar stor uthållighet i strykningsriktningen. Genom undersökningsarbeten har man kunnat konstatera att malmmineraliseringen går ner mot ca 900 m djup och upp till förkastningsplanet. Här räknas dock enbart ner till 810 m nivå. De enskilda malmlagren (tre stycken benämnda A, B och C) visar flera omstjärtningar. Malmerna uppvisar snabbt växlande mäktigheter. I de planimetrerade areorna ingår bredder ner till en meter, vilket starkt begränsar malmvärdet. Förutom de dominanta kvartsrandmalmerna påträffas även impregnationsmalmer, vilka dock genomgående uppvisar mycket låga Fe-halter.

Den viktade medelhalten över analyserade sektioner blir 47,6 % motsvarande en spec vikt av 4,05.

På 510 m nivå är enbart malm C tillfredsställande uppsluten, medan A och B har lokaliserats medelst diamantborrning från nivån.

Följande medelareor har använts vid beräkningen:

Under gällande förutsättningar uppgår malmkvantiteterna inom Västra Bispbergsfältet till 527 000 + 6 386 000 = 6 913 000 ton.

En beräkning med lägsta tillåtna malmbredd av 3 m sänker tillgångarna avsevärt. Fördelningen på de enskilda malmparallellerna under givna förutsättningar blir då:

Total kvantitet: 3 191 000 + 527 000 = 3 718 000 ton.