Geologi
(Begreppet "malm" avser i denna text som malmer betraktade
mineraliseringar vid tiden gruvdrift bedrevs.)
Bispbergsfältet ligger i norra delen av det leptitstråk,
som från Ludvikatrakten sträcker sig norrut över Ulfshyttan
- Silvberg - Säter - Bispberg och spetsar ut ca 10 km nordost sistnämnda
plats. Leptiten har vid Bispberg en bredd av 400 à 600 m och begränsas
i nordväst av en urgranit och i sydost av en yngre sensvionisk granit,
klackgraniten, vilken utgör bergarten i Bispbergs klack. Leptitstråket
stryker inom området nordost - sydväst och stupar omkring 80°
mot sydost. Det genomsättes av amfibolit- och diabasgångar. En
förkastning strykande ostnordost - västsydväst och stupande
omkring 50° mot nordnordväst genomsätter hela fältet.
I Betzberg- och Sophiagruvorna stryker och stupar malmformationen som leptiten
och har en fältstupning av 70-80° mot nordost. Den innehåller
i stort sett två malmparalleller mellanlagrade av leptit. I Sophiagruvan
är malmerna i sydvästra delen veckade och påverkade av klackgraniten.
Malmformationens längdusträckning är omkring 600 m. Sophiagruvans
malmer går från bergytan under jordtäcket ned till omkring
230 m avvägning, där de syns bli klippta av en förkastning.
Betzbergsmalmerna ligger under samma förkastning och har sin övre
begränsning på omkring 440 m avvägning. Dessa malmers djupgående
är ej känt, men genom diamantborrning har malmformationen konstaterats
på ca 750 m avvägning. Enligt beräkningar baserade på
magnetiska mätningar befinner sig den under polen på omkring
1100 meters avvägning. Inom malmformationen uppträder malmkropparna
som långsträckta platta linser med större eller mindre mellanrum.
Malmerna är av tydligt sedimentärt ursprung, dels primära
kvartsrandiga blodstenar, dels omvandlade magnetiter med lägre kvartshalt.
Inom malmgränserna förekommer, särskilt i Betzbergsmalmerna,
ränder eller bankar av leptit.
|
|
Till startsidan för Gruvor i Dalarna
Åter till Läge och Utmål