Guldsmedshytte silververks bolag bildas
Sannolikt medförde driften vid Elzviks silververk stora kostnader och för att bredda ägandet och tillskjuta nytt kapital, sökte Erik Elzvik medintressenter. År 1848 bildades Guldsmedshytte silververks bolag. [51] Under de kommande åren ägde Elzvik bara 1/16-del i bolaget. [52]

År 1850 blir Guldsmedshytte silververks bolag medintressent och största delägare (49/96-delar) i Johannisbergs silvergruva i Fanthyttan. [53] Samma år inmutades silvervmalmsfyndigheten Eriksberg vid Siggeboda. [54] Dessa två fyndigheter fick under några år ganska stor betydelse för silververket.

Efter hand utökade silververket sitt ägande vid Johannisberg. Gruvan bedömdes som lovand fastän den var mycket vattensjuk. [55] År 1852 projekterades en vattenkonst i trä för att gruvan skulle erhålla kraft till att pumpa ur tillrinnande vatten. Från östra Dammsjön skulle en kanal grävas och en konstbyggnad, med ett vattenhjul om 20 alnar (12 m) i diameter byggas. [56] Konstbyggnaden stod klar år 1853 och bedömdes i en promemoria till bolagsstämman år 1853, göra Johannisbergsgruvan till en "klenod för silververket". Men konstbyggnaden användes bara under fyra år, fram till år 1857 då gruvan lades ner. [57]

Malmen vid Siggeboda var stundom mycket rik på silver. Vid en smältning år 1850 erhölls hela 12 400 gram silver per ton malm, vilket var en mycket hög halt. [58]