| |
Källmaterial
Det källmaterial vi har använt oss av
är otryckta källor som:
Relationsbok över Elzviks silververk och Guldsmedshytte silververks
bolag. I den finns uppgifter om hur uppbyggandet av silververket framskred,
samt produktionsuppgifter från både silvergruvor och silververket.
Den handskrivna relationsboken av E. Elzvik m.fl, har under hela uppsatsarbetet
använts för att kontrollera uppgifter som vi fått på
annat håll. Mutsedelsförteckningar och utmålsprotokoll
har varit andra viktiga dokument. Dessa har varit både originalhandlingar
och avskrifter av original. Av utmålsprotokollen har vi kunnat konstatera
olika ägarförhållanden av inmutningar, samt viktiga årtal.
Originalhandlingar i form av brev med personlig prägel har gett oss
en uppfattning om hur man tänkte och tyckte när osämja uppstod.
De ovan beskrivna otryckta källorna har vi funnit på Lindesbergs
museums arkiv. Dessutom har vi använt oss av otryckta källor från
Landsarkivet i Uppsala.
Vad gäller litteratur så har vi använt oss av olika äldre
beskrivningar av Lindes Bergslag. Dessutom har vi använt årsböcker
och tidskrifter.
Av litteraturen har vi använt F.R. Tegengren m.fl, "Sveriges ädlare
malmer och bergverk" för produktionsuppgifter och för jämförelse
med total produktion för Sverige. Även jämförelse med
Sveriges då ledande silverproducent Sala silvergruva har gjorts.
Sammantaget så har vi hittat mest uppgifter från år 1842
och fram till slutet av 1850-talet. Från ca 1860 har det primära
källmaterialet tunnats ut. Detta kan möjligtvis bero på
att Guldsmedshyttearkivet flera gånger har härjats av eld. Detta
att det finns mest information om silververkets uppbyggnad och drift de
första 15 åren, gäller även den litteratur vi har studerat. |
|
Till startsidan för Gruvor i Västmanland
