Guldsmedshyttans silvergruvor

     Inledning

     Källmaterial

     Historik — de äldre      uppgifterna

     Guldsmedshyttans      silvergruva under      1800-talet

     Sammanfattning

     Nothänvisningar

     Källor och litteratur


     Situationskarta      över Guldsmeds-
     hytte silvergruve-
     fält 1992



Översikt
över de större gruvorna i Västmanland


Till startsidan för Gruvor i Västmanland

Till startsidan för Bergsbruk.se

Guldmedshyttans silvergruvor - av Lars Arvidsson och John Tarkkanen
 
Källmaterial

Det källmaterial vi har använt oss av är otryckta källor som:
Relationsbok över Elzviks silververk och Guldsmedshytte silververks bolag. I den finns uppgifter om hur uppbyggandet av silververket framskred, samt produktionsuppgifter från både silvergruvor och silververket. Den handskrivna relationsboken av E. Elzvik m.fl, har under hela uppsatsarbetet använts för att kontrollera uppgifter som vi fått på annat håll. Mutsedelsförteckningar och utmålsprotokoll har varit andra viktiga dokument. Dessa har varit både originalhandlingar och avskrifter av original. Av utmålsprotokollen har vi kunnat konstatera olika ägarförhållanden av inmutningar, samt viktiga årtal. Originalhandlingar i form av brev med personlig prägel har gett oss en uppfattning om hur man tänkte och tyckte när osämja uppstod.

De ovan beskrivna otryckta källorna har vi funnit på Lindesbergs museums arkiv. Dessutom har vi använt oss av otryckta källor från Landsarkivet i Uppsala.

Vad gäller litteratur så har vi använt oss av olika äldre beskrivningar av Lindes Bergslag. Dessutom har vi använt årsböcker och tidskrifter.

Av litteraturen har vi använt F.R. Tegengren m.fl, "Sveriges ädlare malmer och bergverk" för produktionsuppgifter och för jämförelse med total produktion för Sverige. Även jämförelse med Sveriges då ledande silverproducent Sala silvergruva har gjorts.

Sammantaget så har vi hittat mest uppgifter från år 1842 och fram till slutet av 1850-talet. Från ca 1860 har det primära källmaterialet tunnats ut. Detta kan möjligtvis bero på att Guldsmedshyttearkivet flera gånger har härjats av eld. Detta att det finns mest information om silververkets uppbyggnad och drift de första 15 åren, gäller även den litteratur vi har studerat.