| |
Inledning
Vårt intresse för
bergshanteringen i Bergslagen har varit en avgörande orsak till föreliggande
uppsats om Guldsmedshyttans silvergruvor. Ortsbefolkningen beskriver idag
ofta de vattenfyllda gruvhålen som lämningar från den tid
då man bröt järnmalm i bygden. Men faktum är att många
gruvhål i Storå — Guldsmedshytteområdet minner om
den tid då silvret hade stor betydelse. Fastän silver- och blyproduktionen
har haft stor betydelse för både bygden och Sverige, har Guldsmedshyttans
silvergruvor ändå fallit i glömska.
Uppsatsen börjar med en kort historik, som handlar om Guldsmedshyttans
silvergruva från medeltid och framåt, för att sedan koncentreras
på perioden 1842—1871. Under 1800-talet kom bly- och silverproduktionen
upp i sådana kvantiteter att Guldsmedshyttan blev den ledande blyproducenten
i Sverige och Sveriges näst största silverproducent efter Sala
silvergruva.
Målsättning:
Målsättningen med uppsatsen är att belysa att Guldsmedshyttans
silvergruvor under åren 1843—1871 haft så hög silver-
och blyproduktion att den varit mer betydelsefull för Sverige, än
vad Wilhelm Tham i "Lindesberg och Nora genom tiderna" har gjort
gällande.
En målsättning är också att beskriva historiken omkring
silverbrytning och silversmältning i Guldsmedshyttan med omnejd, så
att läsaren kan bilda sig en uppfattning om vilken betydelse den hade
för bygden. |
|
Till startsidan för Gruvor i Västmanland
