Viss historik i urval

Vid Nisshyttan, ca en mil söder om Säter, nedlades gruvdriften år 1905, sedan gruvan vattenfyllts genom inbrytning från den mycket närbelägna Gruvsjön. Malmen går delvis in under sjön. Bispbergs AB igångsatte 1961 mätningsarbeten i syfte att hitta fler intressanta mineraliseringar i närområdet för att kunna bredda malmbasen.

Den 3 maj 1962 påbörjades arbetet med att iordningsställa en undersökningsanläggning och den 17 maj sköts den första salvan i det blivande schaktet. De första 10 metrarna schaktsänkning samt vissa byggnader utfördes av Skånska Cementgjuteriet. Förutom montering av gruvspel och kompressor samt vissa annan maskinutrustning utfördes alla andra arbeten, inklusive bygge av gruvlaven, av Bispbergs ABs egen personal. Gruvspelet erhölls begagnat från gruvan i Yxsjöberg. Vissa planer gjordes för att torrlägga en del av Gruvsjön ifall berget inte skulle hålla tillräckligt tätt.

Under våren 1963 hade schaktsänkningsarbetet kommit ned till 60 m djup. Vatten trängde då fram med högt tryck och när detta åtgärdats och sänkningen fortsatte, visade det sig att ytterligare arbeten inte kunde utföras nedanför 67 m utan förstärkningsarbeten p.g.a. trasigt och vittrat berg samt rikligt med bergbeck. Totalt fick 35 m av schaktet gjutas in med armerad betong. 21 m av detta utfördes av AB Skånska Cementgjuteriet som lejdes särskilt för detta. I slutet av året var schaktdjupet större än 80 meter.
Lodning av Gruvsjöns djup gjordes från isen under januari månad. Ett största djup på 25 meter konstaterades och en nivåkarta över sjöbotten ritades.
Lokutfrakten på gråbergsbanan från laven förseddes med radiostyrning under maj månad, vilket effektiviserade och förenklade arbetet väsentligt.
En plåtficka för uppfordrat berg monterades under bockbanan intill laven, avsedd för lastbilstransporter till anrikningsverket i Bispberg.

Under hela 1964 pågick schaktsänkningsarbetet i 3-skift. Ortpåhugg gjordes på 110, 160 och 210 m-nivåerna. På 110 m-nivån iordningsställdes en mindre vattenbassäng med pump dit från ca 80 m djup kommande vattenflödet leddes. Under detta djup förekom ingen vattentillrinning i schaktet.
Vid 110 m djup kom schaktet in i en mycket ljus bergart (diopsidskarn). Från ca 130 m djup övergick detta till en mörk grönsten med mindre inslag av granit vid 210 m djup. Berget var hållfast. Efter att det inledande påhugget för den blivande undersökningsnivån på 210 m färdigställts, fortsatte schaktsänkningen.
Uppe vid markytan förbättrades gråbergsundanskaffningen med en framåttippande vagn för utfrakten. Detta innebar att flyttning med bandtraktor ej längre behövdes. Laven kläddes också in med plaganplåt.
Två lastmaskiner av typen LM-100 från Atlas Copco köptes in till driften i Broddgruvan under året.

I mars 1965 avslutades schaktsänkningsarbetet vid 240 m djup. På 225 m-nivån iordningsställdes en vattenbassäng om ca 200 m³ då ett visst vattenflöde på nivån visat sig. Två bergfickor drevs mellan 225 och 210 m-nivåerna. Dessa mynnade via avstängbara tappar i en gemensam mindre bergficka under 225 m nivå, från vilken berget med en på 235 m djup monterad måttficka tappades i uppfordringstunnan. Ortdrivning på 210 m-nivån påbörjades under maj månad.
Den 26 oktober påträffades den första malmen 165 m från schaktet i form av en malmspets med bredden 2,5 m på ortens ena sida och blott någon decimeter på den andra. Den 22 december påträffades en mycket god skarnmalm ca 250 m från schaktet. Förutom de tidigare inköpta LM100-maskinerna togs ett 20 hk diesellok av typ Jenbach samt några 2 m³ granbyvagnar i bruk för lastning och transport på 210 m-nivån. För ortdrivningen användes ett ortdrivningsaggregat typ SAX-1. I början av hösten monterades en vertikal stegväg i schaktet vilket innebar att det tidigare använda räddningsspelet typ Alisaver kunde tas ur bruk. Den stränga kylan i slutet av året orsakade besvär för utfrakten av uppfordrat berg till upplag.

Om viss optimism kan sägas ha funnit under 1965, förbyttes denna gradvis till motsatsen under 1966, då undersökningsarbetena visade negativa resultat. God magnetitmalm av både skarnmalmstyp och kalkmalmstyp påträffades på ett flertal ställen. Dock tycktes dessa endast röra sig om mindre linser och sliror som inte någonstans samlade sig till större brytvärda enheter. Smärre koncentrationer med kopparkis påträffades, men uthållighet och bredder var obetydliga. Kobolt förekom i mycket låga koncentrationer. Vissa mindre kvantiteter malm provanrikades dock i anrikningsverket i Bispberg.
Linstyrning för tunnan i schaktet sattes in i april och fyllningen av tunnan gjordes halvautomatisk och fjärrmanövrerad under juni. Denna detalj kunde sedan skötas av spelstyraren varigenom en man per skift inbesparades. I december detta år togs beslut om nedläggning av all gruvdrift inom Bispbergs AB.

Under april 1967 avslutades de tidigare beslutade undersökningsarbetena i Broddgruvan. Ytterligare ortdrivning och diamantborrning utfördes då, vilket också visade att endast mindre malmlinser förelåg, som inte samlade sig till större brytvärda enheter.



Källor: Handlingar ur Bispbergs ABs arkiv, länsarkivet i Håksberg, främst "Anteckningar i samband med nedläggningen av Bispberg AB:s gruvor 1967" och gruvingenjörsberättelser 1961-1967, tidningen Gruvarbetaren samt beskrivning till slutkartan, Bergsstaten, Falun.