Håksberg

      Kartor
      Historik
      Bilder
      Fakta
      Iviken
            
Historik       
            Bilder
      Ickorrbotten
      Källbotten


Översikt över de större gruvorna i Dalarna


Till startsidan för Gruvor i Dalarna

Till startsidan för Bergsbruk.se

Iviken - kort historik


Här följer en kort historik kring gruvorna i Iviken, huvudsakligen redovisad år för år. Att hitta historiska uppgifter om dessa gruvor har visat sig svårt, men kanske kan materialet komma att utökas senare.


1400-talet
Historisk forskning har tagit fram belägg för att gruvdrift pågick i trakten av Iviken under 1400-talet.

1550
Ett kronobruk anlades vid Ludvika ström för produktion av kulor och kanoner. Till detta levererades malm från "Ideviksgruvorna". Denna "Ideviksmalm" förekom sedan i princip årligen i fogderäkenskaperna för Ludvika kronohytta åren 1580-1590.

1701
Brytning av kopparmalm ägde rum i Iviken (troligen i Kopparkittelns gruva) fram till 1711. Vid samma tid bröts även Sjögruvan för utvinning av kopparmalm. Detta kom dock att ske i mindre utsträckning, då arbetet fick avbrytas på grund av det stora vattentillflödet i gruvan.

1885
Brytning av kopparmalm skedde i Segerkronans utmål i Iviken fram till år 1889. Den utvunna mängden uppgick till 263 ton. På 30 m avvägning påträffades bl.a. en malm som hade en kopparhalt på mellan 4,3 och 28%. Dessutom fanns även guld, upp till 0,39 g/ton och silver, på upp till 43 g/ton. Mellan åren 1858 och 1902 bröts 165 634 ton järnmalm ur gruvorna.

1910-talet

Grufaktiebolaget Stark uppförde lave och anrikningsverk i Iviken.

1915
Enligt en brytningsplan från året ska brytning i dagpallar på 25 m nivå ägt rum inom Stallgruvan, Grandgruvan, Källgruvan och Västra Stegresaregruvan. Dessutom pågick brytning under jord på 50- och 90m-nivåerna.

1908-1918
Under dessa år redovisas 571 035 ton brutet berg ur gruvorna. Järnhalten i malmerna lär ha varierat mellan 30 och 40%, fosforhalten mellan 0.012 och 0.024% och svavelhalten mellan 0.030 och 0.063%.

1918
Driften av gruvorna i Iviken lades ned.

1937
Ett tyskt konsortium av järnverk från samma land, bestående av Hoesch AG, Friedrich Krupp AG och Gutehoffnungshütte AG, förvärvade Gruv AB Stark tillsammans med Ickorrbottens Gruv AB och Håksbergs Nya Gruv AB. Ivikens gruvor kom följaktligen att ägas av det tyska konsortiet.

1941
Gruvorna i Iviken länspumpas inför återupptagen drift. På nyårsafton samma år gick det numera tyskägda Gruv AB Stark upp i Håksbergs Nya Gruv AB, tillsammans med Ickorrbottens Gruv AB. Inom något år upprättades en ortförbindelse med Ickorrbottengruvan. All malm utfraktades och uppfordrades därefter i Ickorrbotten- och senare Centralschaktet tillsammans med annan bruten malm från Håksbergsfältet.

Gruvornas senare historia sammanfaller med Håksbergsfältet som helhet.
Håksbergsfältet historik


Källor: Beskrivning till slutkartan över Håksberg, "Några anteckningar beträffande Håksbergsfältet" 1954, samt "Håksbergsfältet - Arbetshandling" 1979-04-27, Bergsstatens arkiv, Falun.

Högst upp