Dannemora - historia

Det äldsta kända dokumentet som tar upp gruvdriften i Dannemora är ett gåvobrev från 1481, från Sten Sture d.ä. till ärkebiskopen och riksrådet Jakob Ulfsson i Uppsala på en fjärdedel av "Silverberget i Film", där det berättas att ett malmstreck nyligen blivit funnet. Bergsbruket i Dannemoratrakten är med säkerhet äldre än så. Att järnhantering förekom i trakten innan dess berättar bland annat en överlåtelsehandling från 1444, där en hytta i Österbybruk byttes mot ett gods i Västergötland. Myrmalm förekommer inte i trakten, varför det bör ha handlat om bergmalm.
Malmbrytningen i Dannemora härstammar alltså från tiden innan 1481. Den långa historien från den tiden fram till den senare delen av 1900-talet finns det anledning att återkomma till på Bergsbruk.se.

Tills dess kan följande webb-sida rekommenderas: Dannemora genom 500 år


Senare historia
Här följer några händelser i Dannemora gruvas historia från och med 1961 fram till nedläggningen:

1961
Renovering av Grufkontoret avslutades.

1963
Personspelet helautomatiserades. En bandtransportör för inkörning av anrikningsgods installerades.

1966
Arbeten med att valla in och torrlägga Gruvsjön påbörjades i augusti. Uppfordringskapaciteten ökades från 125 till 210 ton per timme.

1967
Kanalen runt Gruvsjön färdigställdes och vallen var färdigutlagd. Endast tätning av vallen återstod. Kapaciteten i sovringsverket sänktes på grund av en sänkning av styckefallet från 50 till 30 mm.

1968
2 stycken pumpar monterades för torrläggningen av Gruvsjön. I Hargshamn, där malmbanan från Örbyhus via Dannemora slutar, togs en ny vagnstömmare i bruk. Observera att järnvägen då fortfarande var smalspårig (891 mm spårvidd).

1969
Inbyggnad av Centralschaktet ned till 620 m färdigställdes. Montering av en ny skipstation avslutades. Den nya delen av anläggningen togs i drift 8/9. Krosstationen på 510 m klar. I sovringsverket gjordes stora ombyggnader. Kapaciteten ökades från 210 till 385 ton/tim. På grund av ombyggnaderna var det driftstopp juli-augusti. En entrepenör övertog lastningen av färdiga malmprodukter. Vallen runt Gruvsjön visade sig läcka, varpå kompletterande tätningar gjordes.

1970
Den nya utfraktsnivån på 460 m. färdigställdes. Ett haveri på bergsspelsmotorn gav 19 skifts stillestånd. Malmupplaget ovanför Kruthus-malmen avstängdes för användning på grund av rasrisk. Breddningen av järnvägen till Hargshamn till normalspår färdigställdes. Den 6/7 lossades det sista smalspåriga malmtåget i Hargshamn. Ett normalspårigt dieselelektriskt växellok av littera V1 inköptes från SJ.

1971
En ny inkörningsficka för anrikningsgods togs i bruk. Kapaciteten i sovringen ökades till 430 ton/tim.

1972
Till följd av krav på ökad nedkrossning i sovringsverket sänktes matningen till ca 320 ton/tim. Makadamförsäljningen togs över av LBC (lastbilscentralen i Uppsala län). Farledsdjupet till hamnen i Hargshamn ökades från 8,7 till 10,4 meter. En rekordlast till England på 16 342 ton skeppades. Återfyllning av Källarmalmen med makadam påbörjades.

1973
Återfyllningen av makadam i Källarmalmen upphör för att i stället gå till försäljning. Istället testas en hydrocyklonanläggning över Källarmalmen. Vallen runt sandmagasinet höjdes 2 meter. Ny rekordlast från Hargshamn, denna gång på 25 150 ton. En ny — begagnad — bogserbåt inhandlades.

1974
Ägarskifte, Stora Kopparberg stod nu som ensam ägare till gruvan. En ny malmprodukt, kallad Fines, lanserades. Hydrocyklonanläggningen över Källarmalmen togs nu i full drift. Den svåra vårfloden detta år orsakade problem kring dammen runt Gruvsjön, vilket föranledde inköp av en ny pump.

1975
En tillbyggnad av gruvstugan påbörjades.

1976
Den till- och ombyggda gruvstugan togs i bruk 9/8.

1977
Ett reservmalmupplag iordningställdes. En provpumpbrunn i moränlagret i "ras-området" togs i drift.

1978
Ägarbyte till SSAB Svenskt Stål AB ägde rum. Efterfrågan på malm minskade. Styckemalm började malas ned till slig.

1979
Ett haveri på bergspelsmotorn gav stopp från 20/11 till 10/12. En tryckbank för sandmagasinet byggdes med material från ortdrivningen i Strömsmalmen.

1980
Den sista leveransen till Domnarvet skedde den 4/11. Hagkonsult anlitades för utvärdering av stabilitetsfrågor. Nordschaktlaven restaurerades.

1981
En ny anläggning för hantering av borrkärnor togs i bruk i gamla Apoteket.

1982
Gråbergsinras sänkte utbytet, vilket började redan 1981. Det blev 20 permitteringsdagar eftersom lagren måste sänkas.

1983
Reguljära leveranser av ny styckemalm av typen DAE 15 till Oxelösund påbörjades i januari. Ny rekordlast från Hargshamn till British Steel på 28 021 ton.

1985
Nästa rekordlast, denna gång på 31 030 ton.

1986
Svavelproblem i Dannemora-malmen accentuerades för användningen i Oxelösund. Den 12/12 presenterade SSAB en ny strukturplan.

1987
Den 2/2 beslutades att Dannemora skulle upphöra med verksamheten inom 2 år. Efter ett regeringsingripande ändrades beslutet 3 månader senare till att driften skulle upprätthållas till årsskiftet 1990/1991 (beslutet togs 11/5 1987). Dannemora blev eget dotterbolag till SSAB. Första styrelsemötet ägde rum den 18/11. Undersökningsarbetena avslutades.

1988
En strejk bröt ut 29/10, som protest mot hotade gruvpensioner. Den avblåstes den 30/10.

1992
Den sista malmproduktionssalvan detonerade tisdagen den 31 mars kl. 9.30 på 145 m:s nivå i Strömsmalmen. Malmuppfordringen avslutades under eftermiddagsskiftet den 13 april. Den 23 juni var samtliga personspelslinor demonterade. Elförsörjningen till gruvan bröts onsdagen den 24 juni. Under perioden augusti-september kördes en sista kampanj med anrikning av gods från upplagsbottnar. Sista produktionsskiftet i anrikningen ägde rum den 14 september.


Källor: Berättelser kopplade till beskrivning av slutkartan för Dannemora gruvor, Bergsstatens arkiv, Falun; "Industrilok i Uppland", Mats Freding SJK Småbaneavdelning 1991.

Till början