Bergsbruk.se

Brev från C.G. Granström och Axel Ekelund om igångsättning av gruvbrytning efter raset
I avskrift från handskrift ur Bispbergs Aktiebolags arkiv, Länsarkivet i Håksberg.
( se bildexempel)
Brev Granström Ekelund - exempel

Då Disponenten på Bispbergs Grufve aktiebolag anmodade att yttra oss angående de anordningar, som vid Bispbergs grufva äro behöfliga för att, efter nu skedda ras, snarast ånyo bringa grufvebrytningen igång med hänsyn ej mindre till malmbehofvet för ögonblicket än äfven för framtida tryggare malmfångst, få vi efter att den 30 och 31 juli hafva besökt grufvan, härom afgifva följande yttrande.

Ehuru raset, som allmänt torde vara bekant, är mycket stort och omfattande, kan det dock med hänsyn till en blifvande malmfångst medelst igensättningsbrytning betraktas såsom mycket fördelaktigt, då grufvans osäkraste partier med en gång blefvo igenfylda men ändock lämnade en kommunikation till grufvans djupaste delar öppen genom Corneliischaktet. Detta schakt, uppkommet genom utbrytning af den emellan Carls- och Ulrikagångarne i grufvans vestra ända befintliga Rogertz-malmen, har till följd af dess belägenhet långt i liggandet blifvit så oberördt af raset, att schaktet efter någon utvidgning och rätning, synnerligast i dess öfre delar, lätt nog kan iordningställas i ändamål att tömma grufvan från vatten och tjena som utgångspunkt för brytning af åtkomlig malm jemte dess uppfordring. Enligt Grufveförvaltare Breitholtz åsigt skulle den ofvannämnda rätningen och justeringen af detta donlägiga schakt, så att det blir lämpligt för vattenuppfordring och berguppfordring på enkel rälväg, taga 8 à 9 månader, hvilken tid dock torde kunna få kortas genom forceradt arbete. Vattenuppfordringen kan efter denna tid begynna och någon månad senare bör malmbrytningen derifrån kunna vara igång.

För att emellertid nu genast kunna tillgodose behof af malm, som delvis göra sig gällande, har Förvaltare Breitholz uti en P.M. af den 29 Juli afgivifvit ett förslag rörande tillgodogörande af qvarsatt malm på öfre afvägningen af Ulrikagången under ”Bergmästarelafven” och i trakten af det nu försvunna ”Oskars” schakt uti hvilket förslag vi till alla delar instämma.

Hvad åter beträffar grufvans framtida bearbetande på bästa och riktigaste sätt, anse vi att nytt lodrätt schakt skall påbörjas och vi ansluta oss i afseende på läget för detta schakt till de åsigter som uttalades 1872 af de kommitterade, som då voro utsedda att yttra sig om en redan då påtänkt schaktanläggning. Det exakta läge å den punkt hvarest detta schakt bör förläggas liksom schaktets dimension och inbyggnad, anse vi oss dock icke nu genast kunna föreslå, utan först efter vidare öfverläggningar samt sedan det några derför erforderliga mätningar blifvit verkställda. Med nya schaktet afses, att det skall blifva grufvans hufvudschakt och förses med lämpliga anordningar för berg-, vatten- och personbefordran, hvarjemte nödvändiga byggnader för malmens sofring m.m. bör förläggas i närheten av detta.

Det donlägiga Cornelii schakt, som ofördröjligen iordningställes, blifver i framtiden nödvändigt dels för luftvexling dels äfven för arbetsrummens åtkomlighet och möjligen lämpligt för nedsändande af igensättningsberg.

Med anledning af dessa i princip uppställda förslag anse vi att anordningar för uppfordring af berg och vatten böra på följande sätt utföras.
Den vattenkraft, hvilken f.n. finnes att tillgå utgöres:
1.o af en dubbel konstregla, som betjenar vattenuppfordring i Östra och Vestra samt Stora Bispbergsgrufvefälten och dessutom medelst ett hakspel en del berguppfordring.
2.o af ett turbinspel för berguppfordring.
Då konstreglan är erforderlig äfven vid andra fält, finnes ej medelst densamma tillräcklig kraft att anlita för Storgrufvans tömning utan bör konstkraften vid Storgrufvan endast användas för vattenundanhållningen i nya schaktet under dess afsänkning. Hakspelet är alldeles olämpligt att använda i afseende till dess långsamma gång.

Turbinspelet finner användning för de tillfälliga rasarbeten, som här ofvan föreslagits vid grufvans liggvägg på Ulrikamalmen och derefter möjligtvis för berguppfordringen ur nya schaktet.
För att verkställa grufvans tömning genom Cornelii schakt och besörja vattenuppfordringen dersammanstädes bör, ehuru Bispbergs bolag lär disponera annan delvis otillgodogjord vattenkraft i Säterdalen, i afseende till den skyndsamhet, som nu är af nöden, ett ångverk anskaffas.
Detta ångverk skall således vara tillräckligt kraftigt att kunna ombesörja vattenuppfordringen jemte tvenne bergspel deraf ett dubbelt och ett enkelt, det senare egentligen afsedt för den nya schaktanläggningen, samt förlägges för att undvika onödigt långa vare sig konst- eller spelledningar omedelbart vester om Cornelii schakts utgående i dagen.

Beträffande kraftbehovet förutskicka vi för beräkning af detsamma följande anmärkningar. För tvenne bergspel, som samtidigt äro i verksamhet torde åtgå 25 eff. hästkrafter. Med en tryckpump 223 m/m i diam. har vattnet i grufvan, intill dess raset i grufvan inträffade, på ett års tid sjunkit från 110 m. till 140 m. afv, d.v.s. 30 m. Med anledning häraf har man kunnat bevisa, att grufvan skulle varit fullständigt tömd 1½ år derefter. Ehuruväl vattnet i grufvan till följd af raset stigit ca 50 m, är dock vattenmängden icke ökad med mera än vanliga förloppet under den tid pumpningen ej egt rum, hvadan man kan anse, att grufvan borde blifva tom högst två år efter att det nya pumpschaktet igångsättes, om endast en pump af ofvannämnda storlek användes.

Då det nya schaktet icke heller på mindre tid än två år kan hinna neddrifvas till grufvans djupaste botten, skulle sålunda en pumprad af 223 m/m diam. vara tillräcklig för grufvans tömning.
Men som å andra sidan, så snart ske kan, grufvan måste göras åtkomlig på omkring 150 m. afv. och dertill torde åtgå omkring ett år från det pumpningen kan begynna, om endast en pump med nämnda diameter användes, så är det nästan nödvändigt att till en början använda tvenne 223 m/m pumpar i bredd, hvadan maskinens styrka får beräknas efter det kraftbehof, som derför är nödigt. Härtill kunna 30 eff. hästkrafter anses tillräckliga, hvadan det totala kraftbehofvet för pumpning och berguppfordring till 150 m afv. utgå 55 eff. hästkrafter motsvarande omkring 22,5 nominella hästkrafter. Nedanför 150 m. afv. kan pumpningen försiggå med en pumprad, då den andra pumpen nedflyttas i den mån vattnet sjunker.

Pumparne anordnas helst så, att de efter utfördt arbete för grufvans länsning i Cornelii schakt, kunna omflyttas i det nya lodräta schaktet, hvilket åstadkommes genom att borttaga ett krokigt ansatsrör, som för pumpens användning i det donlägiga schaktet bör anbringas emellan pumpstången och ventilerna för att få dessas rörelse vertikal.
Vidkommande utvidgningen, riktandet och inbyggandet af Cornelii schakt böra dessa arbeten utföras så att inga hinder förefinnas att om och när man vill, kunna inlägga ett andra uppfordringsspår, hvilket i en framtid kan blifva af nytta, ifall igensättningsberg behöfva nedföras denna väg. I denna afsigt har ock det ena för Cornelii schakt afsedda spelet föreslagits dubbelt. Då schaktets ojemna dimensioner ej alltid medgifva att lägga spåren i bredd, måste det ena bitvis läggas öfver det andra.

Det har förut anmärkts, att Bispbergs bolag eger en odisponerad vattenkraft uti Säterdalen. Då vattenkraft under de flesta förhållanden ställer sig afgjordt billigare än ångkraft, torde det vara lämpligt, att under den tid det nya schaktets afsänkning pågå, söka utreda den definitiva storlek af denna kraft, hvilken dock efter förhållandena af döma, synes vara tillräcklig för att i en framtid kunna betjena grufvans såväl berg- som vattenuppfordring genom det nya schaktet. Med den utveckling den elektriska kraftöfverföringen tagit, är det satt utan allt tvifvel att, derest kraften är tillräckligt stor, man på detta sätt skall kunna åstadkomma en särdeles lämplig tillställning för ifrågavarande behof uti det nya schaktet, hvarigenom det nu föreslagna ångverket visserligen blifva obehöfligt till dagligt bruk men deremot särdeles lämpligt såsom reservverk i händelse af vattenbrist eller andra tillfälliga hinder.

Kärrgrufvan den 1 augusti 1889
C.G. Granström & Axel Ekelund

Åter till Den nya tiden